Gästfritt

En droppe uppmärksamhet En droppe flyktig beröring Ett par droppar intresse Några droppar omsorg Ett duggregn leenden Ett skyfall förtroenden En flod av förtvivlan Allt samlar jag i mina kupade händer Och dricker tills jag blir du Utan att någonsin släcka törsten Inspiration från dagens SkrivPuff.

Dagens skrivövning från SkrivPuff: ”Tärna” - Det står i receptet att man ska tärna mozzarellan. Det går ju inte att tärna, det blir bara gegga. Hon ler i samförstånd och säger: - Nej, det är bara sådan där dålig, gummiaktig mozzarella som går att tärna. Hon tänker tacksamt att, trots att de känslomässigt tappat bort varandra, finns det fortfarande så mycket som de kan enas kring. Så som usla receptinstruktioner, att bubbelvatten på flaska i klimathotets tid är ren galenskap, att barnen ska få lära sig alla människors lika värde, att sommartiden borde skrotas och att Bingolotto är bäst med tv:n avstängd. Hon tänker att han är hennes bäste vän och vad som än händer så kommer det att så förbli. Fem år senare ser hon på honom där han sitter på andra sidan bordet. De talar artigt med varandra om hur de ska lägga upp sommarens semestrar och vem som ska ha barnen vilka veckor. De sitter där som främlingar. Som om hon aldrig lyssnat när han berättat, som om de aldrig legat hud mot hud, som om

Jag tar emot din ångest och du tar emot min. Min lägger sig lugnt och stilla tillrätta i ditt knä. Din kurar mjukt ihop sig på min axel. För hos dig och hos mig är en trygg plats att vara på. Och vi matar dom med alkohol, förskönar inget åt varandra och skrattar åt skiten. Sådär som du kan få oss att skratta. Sedan, när vi kramar varandra hej då, kryper din ångest tillbaka in i ditt bröst, och min i mitt. Du försvinner ut i septembermörkret och jag tänker: Vad skulle det bli av mig utan dig?

Krama mig Krama mig hårt Hårdare Krama musten och ångesten ur mig Krossa ben och märg Så att jag känner att jag har en kropp En kropp som kan känna smärta och lust En kropp som är vidrörbar En kropp värd att vara i en famn En kropp som för en stund kan glömma Glömma att den har en själ